Sen jag vart gravid med lilla mini sÄ har jag tappat typ alla vÀnner jag umgicks med innan. Har nÄgra fÄ kvar men det Àr inte mÄnga. Samtidigt kÀnner jag att det Àr skönt för jag har hellre fÄ Àkta vÀnner Àn mÄnga oÀkta.
VÀnner som bor 25-55 mil bort har varit hit o hÀlsat pÄ och umgÄtts med mig och familjen, medan mina "vÀnner" som bor i nÀrheten, typ 3 mil bort inte ens har hört av sig.
"VÀnner" som pÄstÄr att dom ska komma och hÀlsa pÄ men som aldrig dyker upp o sÄdÀr..
Jag lider absolut inte av det, tycker bara det Àr lite halvtrÄkigt att man lagt tid och energi pÄ folk som inte verkar bry sig ett dugg om en nÀr man inte Àr tillgÀnglig för alkohol i princip, för det Àr vÀl mest bara sÄna jag umgÄtts med.
Men idag Àr det annorlunda.
Jag bor tillsammans med min sambo, jag har 1 barn pÄ heltid och 1 barn pÄ halvtid, jag har ett hem och en familj att ta hand om samtidigt som det finns tid att trÀffa vÀnner, bara det Àr nyktert, för alkohol Àr ingenting jag vill hÄlla pÄ med lÀngre. Det finns sÄ mycket mer Àn det.
Nu har jag klagat klart, ciao!
1